Detta kanske låter knäppt, men tycker på riktigt att detta var värre än förlossningen, detta gjorde ondare i mig än all smärta jag känt tidigare. 

Usch vill aldrig göra om detta, men nästa gång är redan om två månader. 

Min lilla plutt var jätteduktig trots att han skrek när han fick sprutorna, såklart så var han på dåligt humör innan vi kom dit , så kände att det här kommer att skita sig. 

Det skriker han hade när och efter sprutorna gör fortfarande så oerhört ont i mig, han blev så ledsen. Som tur väl var så lät han sig tröstas lätt och var på bra humör under tiden Robin hade sitt pappa samtal. 

Han har under kvällen varit lite ledsen, men inte alls otröstlig, han har även haft lite högre temp än vanligt, men ingen feber än, så håller tummarna att det inte bli värre än såhär och att han vaknar imorgon och mår som vanligt. 

Nu ligger han och sover så gott i min famn, brukar egentligen försöka ha honom vaken till 22 då han och jag går och lägger oss i sängen, men idag vågar jag inte riskera att han bli övertrött. 

Älskade älskade barn, förlåt för vad jag tvingat dig gå igenom idag!