För väldigt många, kvinnor, män, flickor och pojkar. Man får inte vara så och man får absolut inte vara si, det svenska ordet lagom är bäst, man ska vara lagom... Nu tänker jag vara så svensk att säga att jag tycker man ska vara lagom, dock vad som är lagom för mig, inte vad du tycker är lagom för mig. 

Jag är runt 170 cm, några cm kortare, har nog alltid tyckt att jag är lite underviktig, inte av val, jag har alltid haft svårt för att gå upp i vikt pga. Olika anledningar, den främsta är att jag tränar ofta och alltid tagit ut mig till Max på dom flesta övningar (myglat på alla tråkiga;), har dock aldrig tagit åt mig när folk påpekat min vikt, jag antar att dom bara menar väl. 

Iallafall min teori blev då att äta mig så mätt att jag hamnar i matkoma gång på gång, rätt så jobbigt när man har Putte att ta hand om sedan och avvakta med träningen ett tag till. 

Men idag så blev det träning ändå, det bara blev så, men bestämde mig för att bara träna 1h istället. 

Har också minskat ner på hemmaträningen och gör nu bara de övningarna jag behöver för min skolios. 

5 kg kvar till målvikten 

Jag vet att det kommer bli bättre när jag slutar ammar, men förhoppningsvis kommer jag kunna fortsätta med det i några månader till utan problem. 

Nu 5h senare har jag hunnit mata bebis, natta bebis, lekt med bebis, packat träningsväskan, tränat, duschat, lekt med bebis, bäddat och plockat lite, matat bebis och nu ligger vi i sängen för att sova, eller bebis sover redan... Men allvarligt talat, jag är fortfarande proppmätt, hur är det ens möjligt?! Det är 5h sedan jag åt och det är ju inte så att jag inte gjort något, men jag får knappt i mig vatten ens, så mätt är jag.